Idag hade vi finfrämmande från rådgivningen. Lilltösen låg snällt och sov i pappas famn medan vi pratade om förlossningen, amning, tuttar, vagnen, kläder och sömn. Sedan var det dags för undersökning och rådgivningstanten tyckte att allt var så bra; vikt (redan förbi födelsevikten!), ögon, reflexer, navel och hud. Ja navelstumpen föll ju bort igår förresten! Tösen själv var inte så nöjd med att ligga naken på skötbädden, men hon höll sig i varje fall från att kissa på tanten. Artig flicka!
På enveckasdagen blommar häggen, och gullvivans plym ses vaja. Vår flicka blir nog inte döpt till Maja, men hon verkar nog ändå tycka att livet hittills varit en solskensdag!
Grattis tösen vår!
Se vad jag hittade i utkastarkivet: ett blogginlägg jag försökte ladda upp från förlossningsbritsen, där nångång vid halvåttatiden på tisdagkväll (alltså två timmar innan födseln). Tyvärr fick vi inte tekniken att funka, jag antar att jag inte fick kontakt med mobilnätet.
Jag minns att jag mådde så otroligt bra efter den där bedövningssprutan, och jag låg med ipaden i ena handen och gasmasken i den andra, och tänkte att det här är ju lunga puckar! Att bedövningen så småningom släppte och nästa spruta inte alls var lika effektiv är en annan historia…
”Det går bra så här långt. Eller nja, nu ljuger jag, för emellanåt värker det så jag vill hoppa ur skinnet, då jag inte spyr som en fontän, men efter pcb-bedövningen lättade stämningen och bara jag minns att suga i mig partydrogen lustgas, så har jag det helt ok. Jag kan till och med ligga! 6 cm öppen, och babyn trycker bra på. Kanhända vi klarar det inom det här dygnet?
Tack för alla glada kommentarer, vad roligt att så här många tittar in!”
ShareNu är vi hemma igen, sedan ungefär ett dygn. Det var lite frågan om igår då hon hade lite förhöjd temp, men till slut var den ändå på sådan nivå att vi fick komma hem. Vi orkade inte med mycket extra igår, utan försökte få det väsentligaste (matning och blöjbyten) att löpa något så när innan vi stupade i säng alla tre. Lite skakigt att vara tre för första gången.
Men bra gick det, och jag kunde inte ha fått en bättre första natt hemma. Kanske sju timmar sömn, och mera kräver jag ju inte ens ”till vardags”. Efter det har dagen varit bra, men lång. Fammo, faffa och faster blev våra första gäster, flickan vår testade att sova ute i vagnen och vi har invigt torkställningen där ute. För någon timme sedan förstod jag att allting stramade för att mjölken steg (dag fyra Malin!), och nu är inte mängden nåt problem, utan bara att få till rätt suggrepp. Och jag börjar ha ett skriande behov av en amningsdyna! Nå vi har flera dagar på oss att lösa det. Jag tycker vi har utvecklats massor redan sedan igår!
Nu sover tösen i fammos famn. Hur mycket kan en baby sova egentligen? Med den här farten missar hon ju sitt livs första Eurovision!
Pust! Vilken känsla när man hittar en lösning på problemen!
Jag hade en lång natt utan sömn igen, när vår flicka bara ville äta och äta och äta, och just när man trodde att hon kommit till ro och skulle sova länge så började allt om på nytt. Jag ammade brösten av mig, och funderade hur mycket det egentligen kan rymmas i hennes mage, men det visade sig att hon antagligen inte får tillräckligt av mig ännu. Usch vilken mor man är…
Efter lite diskussion med barnmorskan fick vi en liten flaska med ersättning som tösen slukade på nolltid. Sen rapade hon ordentligt, tackade för maten och somnade mot Tommys axel. Det gick plötsligt hur bra som helst att lägga henne att sova i vagnen och där ligger hon ännu och trynar, nöjd och belåten.
Så tills jag blir självförsörjande laddar vi upp med ersättning också, att ta till när inget annat funkar.
PS. Med lite tur får vi åka hem ikväll! Håll tummarna!
Godmorgon!
Här ligger jag nöjd och belåten, och förundras över att kunna tänka klart igen. ”Greta” har nämligen varit på pyjamasparty hos sköterskorna i natt och jag har sovit sex timmar i sträck! De förbarmade sig över mig igår kväll, när jag började vara ganska mör efter hela projektet och ingen sömn. Jag börjar förstå det där med sömntortyr…
Jag ska ta och vila lite till, ta en dusch (!) och sedan gå och se hur min stackars ensamma lillpia har det!
Så här såg det ut igår:
Klockan 21.33 kom vår lilla flicka, efter 23 minuters krystande, mycket värk och illamående, två pcb-bedövningar och en massa lustgas, gymnastikboll och varm rispåse, dusch och två centimeter klipp men ingen epidural, 51 cm och 3425 g stor. Hon har efter några om och men ätit en stor portion och nu ska mor och dotter försöka sova tillsammans nån timme innan nattsköterskan kommer för sockertest klockan fyra. Mycket att processa ännu, men jag känner mig nöjd över min insats så här långt!
ShareNu är vi här, och nu kommer vi inte härifrån förrän det är färdigt!
Inatt sov jag en timme, annars klockade jag värkar. Vid femtiden ringde jag förlossningen och de sa att vi var välkomna in när vi inte vill gå hemma mera, så vi tog morgon i lugn takt, åt frukost och packade det sista och åkte iväg lite före nio. Väl framme fick jag ligga och kolla hjärtljud och sammandragningar en halv timme, sedan blev det dags för urinprov och inre undersökning. Undersökningen visade att jag var tre centimeter öppen, och att huvudet ligger långt nere, så vi blev inte hemskickade, utan intagna på förlossningsavdelningen där vi tilldelats ett eget mysigt rum!
Nu är det bara att vänta på lite tätare värkar och på att det ska sätta igång lite mera. Tills dess går vi ute i det ljuvligt varma vädret, och om en halvtimme får jag lunch! Så sådana nyheter här från min sten i sjukhusparken, där jag väntar medan Tommy hämtar väskan ur bilen!
PS. Vi har också hunnit ta en cache på sjukhusområdet!
ShareNä, jag sitter nog hemma i soffan ännu. 41+1 idag. Imorgon har jag rådgivningsbesök, det där som vi sa att ”nå inte är vi ju hemma då mera” om. Tji fick vi. Så nu ska det bokas tid till kontroll på mödrapoli. Vet inte vad jag tycker om det.
Värkarna är ganska starka och regelbundna, åtminstone på kvällarna, men än verkar dom inte leda nån vart. Varje kväll hoppas jag att det ska sätta igång under natten, och är lika besviken när morgonen kommer. När det ändå verkar som om nånting händer, så kan det väl lika gärna ta fart ordentligt?
Idag har jag åtminstone dammsugit, vikt byke, varit ute med Snikke tre gånger och sovit. Vi grillade, som vanligt, och åt god sallad med ananas och melon till. Nu avslutar vi kvällen med ishockey.
ShareMor i stugan hittade som sagt egna nässlor och blev så till sig över skörden att det genast måste planeras in en nässelmåltid!
Jag kände att suget efter nässelsoppa vann över nässelpajen, så jag letade upp ett recept och satte igång. Halva satsen fick räcka, för jag orkade inte plocka mera än en liter. Men för två personer räckte det ju bra!
Späda nässlor
Receptet var riktigt enkelt och soppan god, och mätta blev vi. Tänk att man kan hitta mat gratis på egen gård!
Nam nam!
En dag som börjar så bra kan ju bara fortsätta på samma sätt! Förstår ni vilket ljuvligt väder vi har? Vi har varit ute, ute, ute, och det var ju det HÄR som vi flyttade för: en egen gård att njuta av!
Vi började efter frukost med kattpromenader. Snikke fick gå lös under uppsikt och Malte gick i sele för att alls våga komma med.
Coola killen
Näe, jag är inte så säker på det här.. Fast efter en stund var han också hur nyfiken som helst. Och ganska modig.
Sedan blev det arbete. Jag pekade och Tommy arbetade, passlig fördelning. Vi rensade bort fjolårsris ur blomrabatterna och kände oss mycket nöjda med vårt värv!
Stugan vår
Som alla ansvarsfulla hemmansägare så kollade även denna skicket på utebelysningen.
Mor däremot hittade en lång rad näpna små nässlor bakom bastun. Dom måste genast plockas och tas till vara!
Oj vad skönt, trots att magen hänger i vägen för det mesta. Sedan bar det av in och kokas soppa!
Och dagen fortsätter!
Share
